På väg mot färre otillbörliga handelsmetoder?

Lagen om förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter, LOH, trädde i kraft den 1 november 2021. Lagen har sin bakgrund i det så kallade UTP-direktivet som stadgar en miniminivå mot vissa handelsmetoder och kontraktsmässiga arrangemang. Direktivet är framtaget med utgångspunkt i att det är vanligt förekommande med obalanser i förhandlingsstyrkan mellan köpare och leverantörer av jordbruks- och livsmedelsprodukter, varför det finns ett behov av lagstadgat skydd gentemot den starkare handelspartnern. Två av bestämmelserna är centrala. Den första rör den så kallade svarta listan som stadgar handelsmetoder som är förbjudna under alla omständigheter. Den andra rör den så kallade gråa listan som innehåller handelsmetoder som är förbjudna om inte parterna klart och tydligt avtalat om dem i förväg.

Konkurrensverket har vid två olika tillfällen genomfört enkätundersökningar riktade till leverantörer inom jordbruks- och livsmedelskedjan för att kartlägga bland annat förekomsten av otillbörliga handelsmetoder samt kännedomen om LOH. Den första enkätundersökningen, hädanefter nollmätningen, genomfördes mellan januari och mars 2021. Den andra enkätundersökningen, hädanefter ettmätningen, genomfördes mellan september och november 2022. Enkäterna har skickats ut digitalt med hjälp av producentorganisationer som har distribuerat dem till sina medlemmar. De har även skickats ut till samtliga länsstyrelser och hushållningssällskap i Sverige.

I denna analys följer en redogörelse för och analys av resultaten från noll- och ettmätningarna. Analysen tar sikte på den inverkan som lagstiftningen har haft för aktörerna som är verksamma inom handeln med jordbruks- och livsmedelsprodukter.